Nobelmiddag, typ
Igår var det dags för invigningsceremonin för KTH i blå hallen i stadshuset. För er illiterates så är det hallen där nobelmiddagen hålls varje år efter ceremonin. Vi som gillar att klä upp oss såg detta som ett ypperligt tillfälle att få ha kostym och långklänning, det är ju ändå blå hallen. Många sa att det är ganska casual trots detta, därför blev vi ännu mer peppade på att vara finklädda, och få alla andra att känna sig underklädda. Jag brukar alltid tänka så att det är inte jag som är overdressed det är dem som är underdressed. Vi var ett gäng som ville hitta på något i anknytning till ceremonin. Vi velade fram och tillbaka mellan restaurang, drinkar, barhäng, middag efter men vi landade tillslut i att jag bjöd hem Vendela, hennes pojkvän Anton och Markus på middag hemma hos mig.
Till förrätt gjorde vi en jättegod bruschetta med massa vitlök. Det blev lite kvar som jag ställde i kylskåpet så mitt kylskåp är helt marinerat i vitlök nu. Tur att man älskar vitlök, och tur att man har hittat Vendela som också älskar vitlök. Till det drack vi ett vin mousseux från Charles de Fere (SB 7425). Det var det vinet jag, Molly och Max drack i miniflaskor på Rasmus Student. Tillika det vin som är mitt och Mollys go to festbubbel. Gott, billigt och lättdrucket. Men det fungerar utmärkt att servera till en middag också, trots att det är billigt. För det är också väldigt gott! Planen för kvällen var faktiskt att jag skulle bjuda på lite roligare viner. Jag hade tänkt bjuda på Terreno för att visa upp mitt favoritvin. Men som alltid var system***** stängd på söndagar så jag fick improvisera med vad jag hade hemma i källaren (garderoben... Jag ska försöka lösa en bra förvaring i lägenheten). Planen då var att dricka Eve från Charles Smith (SB 78141) som är en spännande ekfatslagrad Chardonnay som jag har haft i något år nu. Jag är väldigt taggad på det vinet och jag tänkte att jag kunde dricka det igår till huvudrätten, men så glömde jag lägga in det i kylskåpet så det sket sig; också.
Till huvudrätt lagade jag en fiskgryta. Jag gjorde en bas av rödlök, vitlök, chili, gul lök, dill, fiskbuljong och innanmätet från tomaterna till bruschettan. När det hade fått en fin mörk färg hällde jag på en halv flaska vin. Eftersom jag fick improvisera med mitt vin så fick jag ta Charles de Feren. Det bubblade väldigt mycket men den enda skillnaden från ett vanligt vitt är ju kolsyran i det mousserande. När det hade kokat in en liten stund hällde jag i massvis med tärnade mogna tomater. Jag brynde laxen och torsken en stund innan jag hällde ner det i grytan också. Jag kryddade med en kruka basilika, en citron och salt och peppar, sedan fick det puttra på i sin egen takt. Några minuter innan servering avslutade jag med räkor. Detta serverades med färskpasta. Till maten drack vi Privat Cava (SB 7904) som var veckans vin vecka 23. Jag testade mina vänners vinprovarkunskaper och engagemang och jag tror det kan bli roliga vinprovningar med dem. I doften fann vi mineralitet och mycket grönt äpple. Smaken var väldigt torr med en liten knivsudd av sötma. I den sötman tyckte vi att det smakade lite omogen jordgubbe. Lite brödiga toner fann jag också. Det här vinet är otroligt fräscht och väldigt gott! Maten blev otroligt lyckad tyckte jag faktiskt, och det tyckte mina gäster också.
Till dessert hade vi tänkt laga chokladfondant men det hanns tyvärr inte med, så det ska vi göra en annan dag snart. Istället korkade vi upp en till flaska vin och drack den tillsammans med lite choklad. Jag vet inte om jag skrev om det här vinet häromdagen eller om jag bara tänkte att jag skulle göra det. Det här är en liten fortsättning på det portugisiska spåret jag och Pappa har snubblat in på. Synd att han inte var här igår och kunde smaka, men vi får dricka det igen hemma. Och jag kommer dricka det igen här också för det var väldigt gott. Jag hittade det tack vare Vinbanken som skrev om det. Det är faktiskt där jag har hittat alla de goda portugisiska vinerna jag har druckit på sistone. Jag tycker mig kunna känna igen Tourgia Nacionals uttryck och profil nu, men det kan ju bara vara inbillning också. Men de vinerna som jag har druckit på den druvan är sammetslena, varma och bäriga med lite syltiga inslag. Så även detta såklart. Vi hittade även en lätt ekfatston tillsammans med lite cigarrlåda och choklad. Det doftade verkligen som smält mörk choklad i undertonerna. I smaken fanns en tydlig ton av blåbär tillsammans med en väldigt trevlig mjuk syra. Det fanns inga tydliga tanniner vilket bidrog till det mjuka och vänliga intrycket.
Det här var en otroligt mysig kväll som vi absolut ska göra om! Det här förgyller verkligen livet. Jag längtar till jag får laga middag här till mina tre M, the dreamteam, my supremes: Matilda, Molly och Max.
